Jag är inte ledsen på nåt sätt, det finns inget som får mig att känna den där smärtan i bröstet just nu.

Det är så otroligt skönt faktiskt.

Och efter att jag verkligen sett verkligheten mellan alla och deras pojkvänner så måste jag säga att det är så jäkla skönt att vara själv, jag och Malcom, jag gör exakt vad jag vill och när jag vill det.

Dom två som på ytan och till början verkade vara ett sånt perfekt par men som det nu visar sig vara helt tvärt om.

Det är ingen saga för någon av dom, som jag till en början såg det och som gjorde mig ledsen och fick mig inse en saknad efter något jag aldrig riktigt haft men som jag nu ser som något som är längre bort än vad jag trott.

Att jag brast ut i tårar idag berodde inte på något som gjorde ont inom mig, utan att bara stå där och få höra en massa onda, starka ord skölja över en, sådant som jag annars bara hade borstat av mig och gått vidare men som nu fick mig att känna att det blev för mycket.

Det var skönt att få gråta ut som jag annars inte gör lika ofta nu som jag brukade.